Kristendomen – en fri eller styrd religion?

* Analysera om kristendomen är en fri eller en styrd religion. Är det en lätt eller svår religion att följa? Hur bör en sann kristen människa leva enligt Jesus, Bibeln och den kristna traditionen? Vilka regler och ideal ska en kristen leva efter? Vad innebär detta konkret i den troendes liv? Diskutera och motivera dina tankegångar.

Nu har jag skrivit 770 ord (ca 2 sidor) och ska snart börja på min 3:e sida. Håller just nu på att skriva om slutsatsen och vad jag själv tycker. Det är väl det som ger MVG i guess! Hoppas verkligen att jag får det på den här uppsatsen, då blir jag fett nöjd! :)

Samhälle – unga mammor utanförskap

Uppgift i samhällskunskap B. Jag har intervjuat några unga mammor (13 st) och fått svar på 10 frågor. Av alla dessa svar som jag fick in (ca. 14 sidor i word) så blev jag otroligt glad! Jag har sammanställt allas svar och skapat mig en "person" från allas svar som då alltså inte finns på riktigt i verkligheten. Jag skapade mig en egen uppfattning om situationen samtidigt som jag fick tips från de jag mejlade.

Hoppas att ni gillar min uppsats om unga morsor ;)

Inledning:

Alldeles för många ungdomar befinner sig idag ofrivilligt i ett utanförskap som kommer att

påverka dem resten av livet. Allt fler unga går varken i skolan eller har ett jobb. Ska det verkligen behöva vara så när det finns så mycket kunskap att ge?

Interjuver / bakgrund

Orsaken till det kraftigt växande utanförskapet för unga är komplicerat. Dels är det en effekt av arbetsmarknadens allt högre krav på utbildning i kombination med att allt fler går ut gymnasiet utan fullständiga betyg. Detta kan bero på att man skaffar barn i tidig ålder.
Som tonåring är man fortfarande uppe i sin egen identitetsutveckling och nästan alla jämnåriga går fortfarande på gymnasiet. Man blir annorlunda. Hela livet kommer att påverkas och man blir också annorlunda jämfört med andra jämnåriga.

Som ung förälder har man i regel inte hunnit få ordning på sitt eget liv, man bor kanske fortfarande kvar hemma, man går i skolan och man kan inte heller försörja sig själv. Kanske blir den ungdom som väljer att behålla sitt barn idag också mer ifrågasatt i sitt beslut eftersom att möjligheten till abort finns.

Jag har intervjuat lite olika tjejer mellan 13-20 år som blev gravida i tidig ålder. Och den yngsta var 13 år när hon fick reda på att hon var gravid och hon har påverkats väldigt hårt av det här. Hon säger att den tidiga graviditeten påverkade skoltiden väldigt mycket och att det var oundvikligt. Hon fick sitt barn 2 månader efter att hon hade fyllt 14 år då hon precis skulle börja årskurs 8. Hon berättar också att hon fick såklart gå om det året och tog ett sabbatsår för att kunna vara hemma med sin nyfödda dotter. Nu går hon andra året på samhällslinjen med ekonomisk inriktning. 

När jag frågade henne hur graviditeten hade påverkat henne så svarade hon både positivt och negativt. Negativt då man verkligen ser att folk är så fruktansvärt dömande. Hon kände att hon stack ut från samhället under de första åren men idag känner hon sig inte direkt mer annorlunda än andra. Nu har det börjat bli som ett ”mode” för unga tjejer att bli gravida, tyvärr, så man är ju lite jämlik om man ser det från den sidan. Och på den positiva sidan skriver hon att hon har vuxit som person, blivit mindre blyg och en öppnare människa. Även fast många snackade skit bakom ryggen på henne så var hon bara stolt och gick rakryggad genom skolan. Hon ser nu omvärlden ur ett helt annat perspektiv än förut och tar ingenting förgivet längre.

Hon älskar att vara mamma och allt som hör till. Men eftersom att barnet inte var planerat och kom som en plötslig nyhet så anser hon att hon hellre hade väntat några år med att skaffa barn. Killen hon var tillsammans med då gjorde slut då hon sa att hon hade beslutat att behålla barnet, men hon säger att hon ändå inte kan klandra honom. Han var ju bara 16 år.
Hon rekommenderar heller inte någon till att skaffa barn innan man har gått klart skolan eftersom att det är svårt och jobbigt och att det kräver väldigt mycket tid och ansvar som ung mamma. Men hon ångrar absolut inte sitt beslut om att behålla barnet och det är det bästa som har hänt henne säger hon. Hennes föräldrar blev såklart väldigt chockade, men de har alltid stöttat henne och det tyckte hon kändes tryggt och skönt.

Åtgärder

Som ni vet så är det är inte bara en dans på rosor att skaffa barn och om man är väldigt ung och gravid behöver man råd och hjälp från familjen mer än någonsin. För en del av de unga föräldrarna behövs det mer stöd för att de inte ska hamna i ett utanförskap. Utan utbildning är det svårt att få jobb och därför är det bra att fler åtgärder görs. Ungdomsstyrelsen har fått i uppdrag av regeringen att genomföra insatser för unga föräldrar som behöver stöd för att kunna återgå till utbildningen eller arbetet. Detta gäller speciellt unga föräldrar under 25 år.

Flera rapporter visar på att ungdomar med barn löper en större risk än andra att hamna utanför i utbildningssystemet och arbetsmarknaden. Bland de ungdomar som varken studerar eller arbetar så har ungefär 30 % redan barn och statistiken visar på att fler unga kvinnor än män skaffar barn före 20 års ålder. En stor del av mammorna är också ensamstående. För att bryta det här utanförskapet bland unga föräldrar vill regeringen att mer insatser ska göras.

Avslutning

Och slutligen så finns ett afrikanskt ordspråk som säger ”Det krävs en hel by för att uppfostra ett barn” och sanningen i detta upptäcker man snart. Man kan alltid bygga sin egen by, man är aldrig ensam, varken om att vara förälder eller om att vara ung.

Källor:

Intervju: Olika bloggerskor som är unga mammor.

http://www.dagensarena.se/innehall/analys/det-unga-utanforskapet/

http://www.nordicwelfare.org/?id=118163

http://www.ungdomsstyrelsen.se/art/0,2072,7161,00.html

http://www.gymnasium.se/Sections/Newsdesk/Newsdesk.aspx?NewsdeskID=1599

http://www.barnperspektivet.se/teman/familj/att-vara-ung-foralder

Filosofi A

Redovisning

Vad existerar egentligen?

Existens kan definieras som tillvaro, verklighet, liv och befintlighet och är en viktig del inom det filosofiska tänkandet. Människans vanligaste fråga på området brukar vara ”Vad är meningen med livet?”. Denna fråga har förhindrat de flesta människors sökande så därför har många gett upp att leta, eller snarare bildat en egen subjektiv uppfattning om varför vi existerar, man har alltså använt sig utav religion.

Vad ska man då leta efter? Tja, det vet ingen riktigt ännu. Eller rättare sagt det finns säkert miljoner människor som är övertygade vad meningen med livet är, men de har ännu inte bevisat det. Så på den grunden antar jag att ingen vet vad meningen med livet är.

Genom filosofins historia finns det kända sentenser som Descartes ”jag tänker, alltså är jag till” men även skeptiker har svarat på frågan med innerbörden att världen och livet kanske bara är en illusion och att någon existens inte finns alls, eller att all verklig existens är andlig. Det finns alltså många svar på frågan ”vad existerar egentligen” och ingen tolkning är bättre än den andra, men det kan finnas tolkningar som kan vara mer rimliga.

Filosofiboken tar upp lite olika tanksätt om existens; naturfilosoferna, urämnena, pythagoréerna och Demokritos.
De joniska naturfilosoferna på 500 talet före Kristus arbetade med problemet med förändring, vilket syftar på hur det kan komma sig att en och samma sak kan förändras, samtidigt som det förblir vad det är. Naturfilosoferna söker alltid efter alltings urämne och är väldigt intresserade av kosmos, hur världen har uppstått och hur universum ser ut.
Thales är en av de första naturfilosoferna och sökte efter en naturlig förklaring utan gudomliga krafter. Den stora frågan då var vad urämnet är? Och från vilket ämne allt har uppstått. Hans svar på frågan var vatten.

Men pythagoréerna trodde något helt annat. De ansåg nämligen att människan hade en odödlig själ i sin dödliga kropp. Kroppen var själens grav, från vilken själen borde befrias. Genom att rena själen kunde man styra till vilken gestalt man skulle återfödas eller kanske rent av att frigöra sig själv från kedjans återfödelser. Själslig rening uppnåddes av kosmos.
Tidigt hävdade de att jorden var runt och att alla planeterna rörde sig i perfekta banor kring solen. De införde också teorin om att stjärnorna och planeterna var fästa på tänkbara sfärer som rörde sig kring ett gemensamt centrum. De gigantiska kristallsfärerna skapade toner under sin rotation, som strängarna på ett musikinstrument. Själen kunde tillfälligt i extatiska ögonblick bege sig ut till himlarna mellan kristallsfärerna som den sjunde himlen och uppleva denna överjordiska musik.

Demokritos är nog den som är mest lik mig i sitt tankesätt, t.ex. att alla föremål kan delas till en viss gräns. Vi har då kommit till atomos, det odelbara. Atomerna är så små att de är osynliga, men de kan tillsammans klumpa ihop sig och då bilda synliga föremål. Eftersom att vår värld är fylld av rörelse så måste det finnas ett tomrum som atomerna kan röra sig i menar Demokritos. Atomerna själva är eviga och oföränderliga, men de föremål som de bildar kan uppstå och försvinna. T.ex. så finns en stols atomer kvar hela tiden som energi, men stolen i sig kan gå sönder eller brinna upp och frigöra den energin.
Allt som sker är fullständigt bestämt av det som har skett tidigare, men det finns ingen plan eller något syfte med förändringarna i naturen. Demokritos uppfattning brukar kallas determinism.
Allt levande ansåg han vara uppbyggt av atomer, till och med människans själ. Atomernas enda egenskaper är antal, form, storlek och rörelse. Färger, smaker, dofter och ljud är alltså inte verkliga utan skapas då atomerna påverkar våra sinnesorgan. Vi kan delvis lita på våra sinnen, men bara då det gäller våra upplevelser av atomernas verkliga egenskaper.

Källor

Internet:
http://sv.wikipedia.org/wiki/Existens
http://sv.wikipedia.org/wiki/Demokritos#Filosofi

Litteratur:
Lars Mouwitz – Filosofi s. 9-12, 14, 145, 178

Gränsen mellan vetenskap och ovetenskap är ofta svår att dra. Inom vetenskapsteorin kallas problemet med att avgöra vad som är vetenskap eller inte för demarkationsproblemet och har behandlats av filosofer som Karl Popper och Thomas Kuhn....

Fan vad filosofi är TRÅKIGT! :D Mamma och jag har precis börjat skriva min uppsats som ska lämnas in imorn och det går segt seg segt eftersom att jag har galet ont i huvudet (haft det sen jag vaknade imorse) och jag är bara såååå trött på livet igen. Men SNART är det LOOOOOV och då får jag väl ÄNTLIGEN koppla av! Och efter lovet så är det BARA 6 veckor kvar till JUL! Och då får man ha KUL!!!! :D

En av två eller flera varianter av en gen. Vilken av genvarianterna man har påverkar t.ex. vilken hårfärg eller blodgrupp man får.

Aminosyra
Byggstenarna i proteiner. Det finns totalt 20 olika aminosyror, varav åtta är essentiella (se essentiella aminosyror).

Budbärar-RNA
Då informationen i en gen ska användas för att bilda ett protein skapas en kopia av genen. Denna kopia kallas budbärar-RNA (eller mRNA) och transporteras ut ur cellkärnan där den fungerar som mall för hur ett visst protein ska konstrueras.

Cell
Livets minsta enhet. Ett utrymme, omslutet av ett membran, som innehåller en komplett uppsättning arvsanlag för sin art, plus de proteiner och andra ämnen cellen behöver för att överleva.

Cellmembran
Ett starkt och smidigt membran som avgränsar cellen från omgivningen. Består av fosfolipider och proteiner.

Cellvägg
En hård och stark yttervägg utanför cellmembranet som skyddar cellen från omgivningen och ger den en fast form. Växternas cellvägg består till största delen av cellulosa, medan bakteriecellväggen huvudsakligen är uppbyggd av peptidoglykan. Djurceller saknar cellvägg.

Eukaryot
En organism vars DNA omsluts av en cellkärna, dvs. växter, djur, människor, svampar och protister. Ordet härstammar från grekiskans eu=äkta och karyon=kärna.

Fenotyp
De observerbara egenskaperna hos en organism som t.ex. hårfärg. Kan vara morfologiska, biokemiska, fysiologiska eller beteendemässiga. Jämför genotyp.

Genotyp
En organisms genetiska uppsättning. Syns i fenotypen.

Kromosom
En kromosom är en DNA-molekyl. Hos växter och djur ligger DNA-molekylerna i cellkärnan, men då cellen ska dela sig upplöses det membran som avgränsar kärnan, kromosomerna hamnar ute i cellen och lindar samtidigt ihop sig till korvliknande strukturer som är möjliga att studera under mikroskop. Dessa strukturer bildas av varsin DNA-molekyl och ordet kromosom associeras ofta med dessa strukturer.

I dett fall XY = KILLE. XX= TJEJ

Kvävebas
Gemensamt namn för de molekyler (förkortade A, T, G och C) som bygger upp DNA och RNA. Samma sak som nukleotider.

Mutation
Förändring i DNA. Förändringen kan ske i enstaka nukleotider som då byts ut, försvinner eller tillkommer. Detta kallas punktmutationer. Vid strukturella kromosomförändringar kan hela segment av DNA försvinna (deletion), uppstå i flera kopior (duplikation), kopieras och integreras på annan plats i genomet (insertion) och inverteras. Även delar från olika kromosomer kan byta plats något som kallas translokation. Till mutationer räknas ibland även förändringar i kromosomtal.

Nukleotid
Gemensamt namn för de molekyler (förkortade A, T, C och G) som bygger upp DNA och RNA. Samma sak som kvävebas.

Prokaryot
En taxonomisk grupp av organismer, t.ex. bakterier, som saknar det kärnmembran som omsluter eukaryota organismers kärn-DNA. Ordet härstammar från grekiskans pro=före och karyon=kärna.

Proteiner
Molekyler som utför nästan all aktivitet som sker i levande organismer. Består av byggstenar som kallas aminosyror. Människan har 20 st aminosyror.

RNA
Ribonukleinsyra, ett molekylslag som påminner om DNA och spelar flera viktiga roller i de processer där informationen i DNA-molekylen används för att bilda proteiner.

How to blow a bubble with bubblegum

Det här är min uppsats/presentation till Engelska B som jag ska visa nästa vecka för klassen! Ni lär er i den här engelska guiden hur man blåser den bästaste bästa bubblan med ett bubblegum! Enjoy ;)

Blowing bubbles with bubblegum is a favorite pastime for kids. Some people can stick any type of gum in their mouth and produce huge bubbles. But the best gum to blow bubbles with is, of course, bubble gum. Part of the fun of chewing any type of gum is blowing bubbles. Follow these steps to become a champion bubble blower.



1. Buy some bubblegum. There are many flavors, like strawberry, apple, melon, lime and many more. Choose the flavor you think you’re going to enjoy the best.

2. Put a piece of gum into your mouth and begin to chew it. Four or five minutes of chewing it should be nice. The bubble gum has to be soft and stretchy.

3. Use your tongue to roll it into a ball and then flatten it against the back of your teeth. Stretch your gum out to form a thin layer.

4. Push your tongue through the circle of the bubble gum. Be gentle, pushing too hard or too quickly might make a hole.



5. Suck in your cheeks and blow gently out toward the layer of gum between your top and bottom front teeth. As you exhale, your lips should gradually come closer together.

6. Stop blowing air when your bubble has reached your desired size. Blowing too much air into your bubble will cause it to pop.

7. Inhale quickly in order to suck your bubble back into your mouth before it pops. As you draw your bubble back into your mouth, the bubble may make a popping or snapping noise.

8. Return your gum to your mouth and prepare to start all over!



TIPS!

Don’t wait too long. After a long time, perhaps half an hour, the bubblegum will deteriorate, and won’t work as well.

Other types of gum can be used to make bubbles but they won't be as big and they'll usually pop too easily, reducing the fun.

Many people make the mistake of blowing just out of their lips rather than using breath from deeper within. Be sure to put more energy into it.

Choose a sugar-free gum because the less sugar in the gum, the stronger will the bubble be.

Try to chew more than one piece of gum so you can make a bigger bubble.

Don’t add water or ice to your mouth. This will make the gum harder and not so easy to blow.




Thanks for reading! ;) Hope you enjoyed it!

Judiska helgdagar 

Den viktigaste judiska helgen är sabbaten (shabat på hebreiska), som firas från fredag kväll när det mörknar till lördag kväll när det återigen blir mörkt. Sabbaten påminner oss om att alla människor har lika värde, eftersom vi alla har samma ursprung. 

På sabbaten avstår man från allt skapande arbete. Man ägnar oss åt familjen, studier av Tora och åt att vila från veckans arbete.



Jag och Louise har fått i uppgift på religionen att skriva ett arbete om / presentera sabbaten.

Har ni kommit på några bra tips till projektarbete? Är det svårt att komma på något bra?
Vi sökte runt på nätet "tips projektarbete" och läste på olika forum vad andra hade gjort och fick inspo därifrån!

God morgon!

Första lektionen MATTE C och sen blir det...
Engelska
Svenska
Lunch
Filosofi
Musik

Roligaste lektionen måste nog vara matte ändå, eftersom att det är typ den enda jävla lektionen man har genomgångar och verkligen lär sig något på.

Engelskan e skit på min skola och en lärare som inte alls bryr sig om eleverna och bara sitter och tittar på sina naglar hela tiden och himlar med ögonen...

I svenskan så har vi en nallebjörn till lärare som inte vågar säga till eleverna och det är mest pratigt på lektionerna, uppgifter går att skjutas fram typ ett halvår om det är så.

Filosofi har vi en tråkig lärare som tror att han är sofisten Sokrates. Tråkig människa!

Musik är det tråkigaste ämnet i hela vääärlden, förstår verkligen inte hur jag kunnat välja musik som inrikning, DÖÖÖÖÖ, musik , dööööö. Man lär sig ingenting, ingen utvecklas och vi har en tråkig gammal gubbe som lever på 1800 talet i huvet. Men, man får mvg utan att göra ett ljud ;)




bjuuuuder.... på gammal bild

Stonehenge är ett bronsåldersbyggnadsverk i sydvästra England ganska nära staden Salisbury. Byggnadsverket består av en cirkelformad stensättning och är troligen byggd mellan 2500 och 2000 f.kr. alltså för ca 5000 år sedan. Namnet Stonehenge kommer från det fornengelska ordet ”Stanhengist” som betyder ”de hängande stenarna”.

Det här förhistoriska monumentet är byggt som två cirklar, den inre av blåsten och den yttre av sandsten, med en ringgrav med över 50 hål i marken runt omkring. Utanför dessa finns en jordvall, även den är cirkelformad.

Och det som är lite roligt med Stonehenge är att stenarna kommer från Wales , som ligger ca 40 mil därifrån och arkeologer och forskare förstår inte alls hur man har fått dit de stora stenarna. Det är 81 st stenar och de väger faktiskt 4 ton var så att en del tror faktiskt på myten om att utomjordingar har flyttat stenarna dit… Men det tål ju att tänkas på!

En annan legend berättar om att stenformationen utgjorde en port till en annan värld. Det sägs att vart 5000:e år kommer det någon som försöker ta sig igenom portarna och att det då ska sättas igång en serie av katastrofiska händelser i den här världen.