Allel

En av två eller flera varianter av en gen. Vilken av genvarianterna man har påverkar t.ex. vilken hårfärg eller blodgrupp man får.

Aminosyra
Byggstenarna i proteiner. Det finns totalt 20 olika aminosyror, varav åtta är essentiella (se essentiella aminosyror).

Budbärar-RNA
Då informationen i en gen ska användas för att bilda ett protein skapas en kopia av genen. Denna kopia kallas budbärar-RNA (eller mRNA) och transporteras ut ur cellkärnan där den fungerar som mall för hur ett visst protein ska konstrueras.

Cell
Livets minsta enhet. Ett utrymme, omslutet av ett membran, som innehåller en komplett uppsättning arvsanlag för sin art, plus de proteiner och andra ämnen cellen behöver för att överleva.

Cellmembran
Ett starkt och smidigt membran som avgränsar cellen från omgivningen. Består av fosfolipider och proteiner.

Cellvägg
En hård och stark yttervägg utanför cellmembranet som skyddar cellen från omgivningen och ger den en fast form. Växternas cellvägg består till största delen av cellulosa, medan bakteriecellväggen huvudsakligen är uppbyggd av peptidoglykan. Djurceller saknar cellvägg.

Eukaryot
En organism vars DNA omsluts av en cellkärna, dvs. växter, djur, människor, svampar och protister. Ordet härstammar från grekiskans eu=äkta och karyon=kärna.

Fenotyp
De observerbara egenskaperna hos en organism som t.ex. hårfärg. Kan vara morfologiska, biokemiska, fysiologiska eller beteendemässiga. Jämför genotyp.

 

Genotyp
En organisms genetiska uppsättning. Syns i fenotypen.

Kromosom
En kromosom är en DNA-molekyl. Hos växter och djur ligger DNA-molekylerna i cellkärnan, men då cellen ska dela sig upplöses det membran som avgränsar kärnan, kromosomerna hamnar ute i cellen och lindar samtidigt ihop sig till korvliknande strukturer som är möjliga att studera under mikroskop. Dessa strukturer bildas av varsin DNA-molekyl och ordet kromosom associeras ofta med dessa strukturer.

I dett fall XY = KILLE. XX= TJEJ

Kvävebas
Gemensamt namn för de molekyler (förkortade A, T, G och C) som bygger upp DNA och RNA. Samma sak som nukleotider.

Mutation
Förändring i DNA. Förändringen kan ske i enstaka nukleotider som då byts ut, försvinner eller tillkommer. Detta kallas punktmutationer. Vid strukturella kromosomförändringar kan hela segment av DNA försvinna (deletion), uppstå i flera kopior (duplikation), kopieras och integreras på annan plats i genomet (insertion) och inverteras. Även delar från olika kromosomer kan byta plats något som kallas translokation. Till mutationer räknas ibland även förändringar i kromosomtal.

Nukleotid
Gemensamt namn för de molekyler (förkortade A, T, C och G) som bygger upp DNA och RNA. Samma sak som kvävebas.

Prokaryot
En taxonomisk grupp av organismer, t.ex. bakterier, som saknar det kärnmembran som omsluter eukaryota organismers kärn-DNA. Ordet härstammar från grekiskans pro=före och karyon=kärna.

Proteiner
Molekyler som utför nästan all aktivitet som sker i levande organismer. Består av byggstenar som kallas aminosyror. Människan har 20 st aminosyror.

RNA
Ribonukleinsyra, ett molekylslag som påminner om DNA och spelar flera viktiga roller i de processer där informationen i DNA-molekylen används för att bilda proteiner.

KÄLLA

Bra hemsida -- > http://www-genvagar.slu.se/
Ännu bättre hemsida -- > http://www.eurogentest.org/patient/leaflet/swedish/chromosome_changes.xhtml