Kap 1 Freud och det psykodynamiska perspektivet
Kap 2 Beteendeperspektivet
Psykologi – läran om själen

Det psykodynamiska perspektivet:
Österrikaren Sigmund Freud (1856-1939) – sex och aggression styr oss mer än vi vill tro. Oftast är det de omedvetna krafterna som påverkar oss mest. Barndomen är viktig, här grundläggs våra personligheter. Psykodynamiska = Freud ansåg att människor utvecklas av inre konflikter.
Han intresserade sig för sexuella konflikter, hypnos och drömmar. Han behandlade sina patienter med kalla/varma bad och svara elektriska strömmar. Vårt själsliv är omedvetet, vi har mycket mer i vårt psyke än vad vi känner till. Detta påverkar oss. Allt vi gör har en orsak.

Personlighetens uppbyggnad:
Detet = sex och aggression = lustprincipen. Jaget = vårt medvetna, tänkandet, löser problem= realitetsprincipen. Överjaget= det som är rätt/fel, samvetet= moralitetsprincipen. Jaget är mitt emellan och försöker tillfredsställa dessa 2 herrar. I detet finns libido – sexdriften, beteendet och destrudo – aggressivitet. Detet formas först och är omedvetet och överjaget växer fram genom att barnet identifierar sig med föräldrarna.

Medvetet och omedvetet:
Det omedvetna = hålls ofta tillbaka av starka krafter. Det man inte vet, men som påverkar oss.
Det (för)medvetna = det man vet/gör. Kan innehålla ”fula” känslor som vi veta att vi har, men försöker glömma.

Från spädbarn till 20 åring:
Spädbarn suger och undersöker världen med munnen. Fasen mellan 0-1 år kallas för den orala fasen. Barnet märker att hon är en enskild individ.
Mellan 1-3 år är barnet i den anala fasen. Barnet lär sig att kontrollera sin kropp (hålla inne kiss och bajs.) Småbarn gillar att kladda och vill visa sin egen vilja, men föräldrarna vill också bestämma. Här grundläggs självständigheten.
Mellan 3-5 år kommer den oidipala fasen. Barnet skaffar sig ett kärleksobjekt, oftast är det föräldern av motsatt kön.  Här grundläggs könsidentiteten.
Mellan 5-11 år är barnet i latensfasen. Barnets uppmärksamhet ägnas åt kompisar, idrott och musik.
Vid 12-20 år kommer man in i den genitala fasen, ungdomstiden. Puberteten, frigöra sig från föräldrarna och själv bli vuxen.

Tidig påverkan:
Psykologiska svårigheter som en vuxen möter har sin rot i barndomen. T.ex. kan bacillskräck vara ett resultat av en överuppfostran i den anala fasen. Vad händer om bara en förälder är närvarande vid uppfostran? Osv.

Jagets försvarsmekanismer:
Jagets försvarsmekanismer hjälper oss att klara av livet. De försvarar jaget mot ångest och obehagskänslor som annars skulle drabba oss. De hjälper oss att anpassa oss. De löser konflikten mellan överjaget och detet, jaget löser det.
Bortträngning: tränga bort minnen eller impulser som väcker ångest. Minnen av våld och sexuella övergrepp finns kvar länge i det omedvetna.
Förnekande: förneka en del av verkligheten, blunda för information utifrån, ljuga för sig själv. ”Man vägrar att inse att man har cancer”.
Reaktionsbildning: Man vänder på en känsla till dess motsats. Först hatar man sin lillebror, sen älskar man honom, leker med honom och tröstar honom.
Rationalisering: ”en elegant bortförklaring” Vi tolkar verkligheten så att allt framstår som så fint som möjligt, våra motiv och önskningar framställs som bättre än vad de är. Den som av fegheter låter bli att hjälpa en vän kanske inbillar sig att det bara är nyttigt för vännen att få klara sig själv.
Projektion: Man lägger på andra de känslor som man själv har. ”Om jag är slarvig så tycker jag att mamma är slarvig”.
Identifikation: ”Stockholmssyndromet” offret blir kär i sin gisslanhållare. Man tar känslor som finns hos någon annan och införlivar dessa med sig själv. Barn identifierar sig ofta med föräldern av samma kön.
Förskjutning: de två krafterna libido och destrudo går ut på någon annan. Om du blir arg på mig så vågar jag inte stå upp och då blir jag arg på någon lägre istället. ”Tom och Jerry”
Självbestraffning: Man tvinar sig själv till hårdare arbete, måste alltid bli bättre.
Regression: Man går tillbaka i tidig ålder, man blir som ett barn och vill ha all uppmärksamhet.
Splittring: Man är både jättegod och jätteond. Snäll mot eleverna i skolan, men sur och elak hemma.
Kompensation: Man tröst- shoppar och äter.

Trauman, ångest och fobi:
Starkt obehagliga upplevelser kan ge skador på själen, s.k. trauman (finns i jaget). T.ex. att ens älskade son dör. Detta kan skapa ångest, som är en fixera energi som kan skapa anfall eller förlamningar. En fobi är en mycket överdriven känsla för något, ex. spindlar. Det symboliska – det man är rädd för symboliserar en djupare, omedveten rädsla. Blir man medveten om varför man är rädd, kan problemen uppstå.

Sublimering:
En del av driftsenergin (libido) omvandlas till en annan verksamhet än aggression och sexualitet. Munkar och nunnor omvandlar sin energi till goda gärningar och författare sublimerar genom att skriva, alla sublimerar mer eller mindre. Utan sublimering ingen kultur enligt Freud.

Oidipus och Elektra, kastrationskomplex och penisavund:
Små pojkars förälskelse i sina mördar under den oidipala fasen kallade Freud för oidipuskomplexet. Kung Oidipus slog ihjäl sin far och gifte sig med sin mor. Motsatsen för flickor heter Elektrakomplexet, Elektra dödar sin mor som hämnd eftersom att hon hade dödat fadern.
Kastrationskänslan är när pojkar är rädda för att bli kastrerade.
Flickors tänkta penisavund bygger på att det kvinnliga könsorganet inte är lika synligt som det manliga.

Psykoanalysen:
Överföring innebär att gamla reaktionsmönster förs över till nya relationer, t.ex. kan analysanden uppleva en eller båda föräldrarna i sin psykoanalytiker. Både aggressioner och förälskelser är vanliga överföringsfenomen. Målet med den psykoanalytiska behandlingen är att analysanden ska förstå sig själv och sina reaktioner. Ju mer man förstår av sig själv, desto mer frihet får man att forma sitt liv som man vill. Behandlingen är dyr idag och tar lång tid. Många påpekar att de fått en bättre självbild men samtidigt vet man ju inte vad som skulle ha hänt om de inte gått i analys eller om de gått på någon annan behandling.

Kritiken mot Freud:
Freud har blivit mycket beundrad och mycket kritiserad. Vissa hävdar att det inte finns något omedvetet och att penisavund bara är nonsens. Men en del säger att barndomen är ett samband med den vuxnes personlighet. Länge var det många som ansåg att psykiska störningar och sjukdomar alltid var genetiskt eller biologiskt orsakade. Där har Freud bidragit med ett mer nyanserar synsätt. Psykologins utveckling under 1900-talet skulle ha sett helt annorlunda ut utan Freuds insats.

Beteendeperspektivet:
Det har vuxit fram ur behaviorismen som kommer från engelskans behaviour. Det är människans och djurs mätbara beteende. Ryssen Ivan Pavlov och amerikanarna John B. Watson och Burrhus F. Skinner som höll på med behaviorismen. Personer som håller på med det här är duktiga på att behandla fobier och tvångssyndrom.

Pavlovs hundar:
Ivan Pavlov visade hur matsmältningen styrdes av nervsystemet. På hundarna i sitt labb i Ryssland hade han opererat in rör och slangar och på så sätt kunnat mäta tidsrymden från det att en hund fick lite köttfärs i munnen fram till dess att magsaft börjat sippra fram. Men så småningom fick han magsaften att sippra fram innan de fick mat. Det var en ny signal! Så här gick experimentet till:
1. Hunden fick mat och producerade saliv = OS (mat) framkallar OR (salivering). Maten var en signal, en stimuli och den framkallade ett svar, en respons.
2. Strax innan maten kom ljöd en ringsignal. Ringklockan är NS (neutral).
3. Till sist så framkallar BS (ringsignalen) BR (salivering).
Denna inlärning kallas för klassisk betingning. Detta finns hos både djur och människor.
OS= obetingad stimuli, OR= Obetingad respons
NS= neutralt stimuli , BS= betingad stimuli, BR= betingad respons

Varianter på klassisk betingning:
Det gick också att ta bort en betingning och att blanda ljus och ljud. Hundarna kunde även generalisera vid betingning. Man visade en cirkel och hunden saliverade och sedan en ellips, hunden saliverade även då. Om man gav mat vid cirkeln och inte vid ellipsen, då lärde sig hunden. Efter ett tag blev hunden tokig och började yla och bröt ihop. Kollision mellan excitation (upphetsning) och inhibition (dämpning). Pavlov lyckades att få de neurotiska hundarna friska igen genom psykofarmaka (medicin som påverkar nervsystemet). Pavlovs upptäckt fick mycket stor betydelse.

Pavlovs betydelse:
Pavlovs upptäckt av den klassiska betingningen fick mycket stor betydelse. Framför allt gäller det hans sätt att beskriva inlärningsprocessen med stimuli och respons som fungerade främst på djur, men även på människor.

Ideologen Watson:
Watsons mest kända experiment gjordes på en elvamånaders pojke vid namn Albert. Pojken fick leka med vita råttor och gillade dess lena, vita päls. En gång när han lekte med råttan, slog Watson ett slag på en järnstång. Albert blev genast rädd och började skrika. Och sen den dagen ville han inte leka med vita råttor längre. Han var även rädd för hundar och vitt skägg. Alberts generalisering är en bra förklaring till hur fobier uppstår.

Skinners beteendeteknologi – Skinnerboxen:
Skinner inspirerades av Pavlov och Watson.  Han intresserade sig för den instrumentella inlärningen (operant betingning).  Där det inlärda beteendet blir ett instrument för att få belöning. Han konstruerade såkallade skinnerboxar. ”En råtta får mat när en lampa blinkar och den trycker på en knapp, inte annars. Han övade mycket på råttor och duvor.

Förstärkning: 
Den instrumentella inlärningen innebär att beteendet är instrument för att nå ett mål. Den hungriga råttans mål är mat. Beteendet förstärks med någon form av belöning.
Positiv förstärkning= när det önskvärda beteendet direkt får en belöning, när ett djur har gjort rätt så får den mat. Negativ förstärkning= när belöningen bestod av något obehagligt togs bort, när en råtta utsätts för elektrisk ström ända tills den trycker ner en spak. Bestraffning= något obehagligt kommer som en konsekvens av ett visst beteende: efter att ha stulit något får man sitta i fängelse. Omedelbar förstärkning= maten ska komma direkt när råttan trycker ner spaken. Oregelbunden förstärkning= den som spelar på lotteri varje månad vinner någon gång då och då.

Beteendeterapi + betydelse:
Skinners huvudpoäng var att djuren utvecklade det beteende som omgivningen förstärkte. Det finns ett terapiprogram för att bota fobier, som rädsla för spindlar, sprutor och höjder. Personen får närma sig ”det farliga” steg för steg. Varje framgång ger positiv förstärkning av terapeuten.

DBT:   
Dialektisk beteendeterapi. Terapin bygger på teorier om inlärning och tankar, liksom filosofi. DBT riktar sig till människor som är psykiskt lidande med självmordsförsök, skära sig och drogmissbruk.
De har svårt att klara av känslor, impulser och relationer. Den självmordsbenägne får inte ta kontakt med DBT- terapeuten förrän ett dygn efter självmordsförsöket. Tanken med det är att försöka ta bort uppmärksamheten.

Kritik och motkritik:
Man arbetar direkt med symptomen och försöker träna bort dessa. Beteendeterapeuten anser att ormfobi är en slags felinlärning och försöker därför hjälpa patienten att lära om (ombetinga) henne. Man ska studera människors beteende och utifrån det perspektivet behandla olika störningar. Vanlig kritik är att man endast ”botar symptomen” men att den inte går i botten till orsakerna och problemen.

 Det här är alltså hela sammanfattningen på psykologiprovet som jag ska skriva imorn!
Hoppas att jag kan nu allt bara... men det tror jag!
ca. 4 A4 sidor  att lära sig liksom :)